Husets äldre revetering är förstås gjord med kalkputs. Vi vet inte när detta är gjort men gissningsvis någon gång sent på 1800-talet. Vid sekelskiftet eller strax efter brann vinden och då lades det alldeles säkert ny puts på den tillbyggda andravåningen. Det syns eftersom den här delen är belagd med tegelkläppor som utstockning och som fäste för putsen istället för ekpliggar med 5 cm mellanrum som man ser över nedervåningens fasad. Efter det här verkar en del mindre lagningar vara gjorda, allt med kalkbruk. Någon gång sent på 70-talet lagades putsen igen men nu med cementputs. Stora delar av fasaden är täckt med cement i varierande tjocklek och utan på det plastfärg. Över vissa områden är lagningarna i hela putsens tjocklek in mot timret, över andra har man fyllt på över den gamla kalkputsen.

Idag vet de flesta att man inte ska laga eller komplettera gammal kalkputs med cement, men det verkar det inte ha varit på 70-talet innan byggnadsvården började ge sig till känna. Innan vi rev fasaden var detta tydligt, med sprickor mellan de gamla delarna och de cementlagade. Bom (när putsen släpper från underlaget) fanns också allt som oftast i de här områdena. Efter att ha rivit putsen på fasaden och kunnat studera det lite närmare kan vi konstatera att så är fallet och att äldre lagningar med kalkputs knappt syns och verkar ha tålt tidens tand.

Här ovan ser ni vår otroliga murare Heike, han som åtagit sig att slå på de mellan fyra och sex centimetrarna kalkbruk över de 400 kvadratmetrarna fasad, för hand, själv. Han står och slår bort delar av timret, de delar som är eller varit ruttna och som ”konstigt nog” är placerade där cementputsen legat dikt an mot timret. Övriga delar verkar ha klarat sig fint, trots det yttre lagret av cement och plastfärg.

På bilden här till vänster kan man se en del brungula områden i nederkant på nedre fönstret, där har de yttre delarna av timret och ekpliggarna ruttnat, precis över cementbelagda områden. Man skulle också kunna tänka sig att man lagat (med cement) just där det varit dåligt timmer innan, men jag kan tycka att det resonemanget faller på att det inte är ruttet nedanför lagningen. Skulle det varit ett så pass stort hål i kalkputsen så skulle vattnet även runnit ner nedanför de utsatta områdena. Cement mot trä verkar alltså inte vara någon bra idé.

Taggar: cementputs, byggnadsvård, revetering, puts

Göran Gudmundsson har tillsammans med den sommartorpande pretto-Ernst seglat upp till toppen av den stora byggnadsvårdsboom som härjar just nu. Den något dogmatiske Gudmunsson har gjort ett jättejobb för byggnadsvården i Sverige med bland annat flertalet tråkigt skrivna men lättfattligt och praktiskt inriktade byggnadsvårdsböcker, försäljning av byggnadsvårdsmaterial via den ypperliga hemsidan och mycket annat. Jag är absolut ingen hardcore byggnadsvårdare men nu börjar jag bli lite trött på det hela, Gudmunsson som alltid kämpat för byggnadsvården känns inte längre så äkta. Jag börjar känna mig lurad, och jag ska försöka förklarar varför nedan.Läs mer...

Taggar: byggnadsvård, gysinge